Sista dagarna i Bangkok

Bangkok med barn. Underbart på många sätt men också krävande och man får ta det i deras takt och inte i vår. Vi har fått avstå många härliga grejer den här gången men staden står ju kvar och snart är vi tillbaka igen.  

 

IMG_5617.JPG

Vi har ju bott så himla bra med sagolik pool, lekpark utanför och lekland en rulltrappa ned.  

IMG_5657.JPG

Älva då? Jo efter fyra dagar men hög feber kom det prickar över hela henne så jag gissar att detta är det som kallas tre dagars feber. Hon har varit riktigt dålig, hängt som en disktrasa på axeln, sovit mycket och inte varit sig själv. Vi har fått turas om att vara med henne på hotellet och kortare turer med alvedon i kroppen har hon klarat. Vabruari kommer ingen ifrån men det är under trevligare omständigheter här.

IMG_5666.JPG
IMG_5631.JPG

Vi har hunnit med shopping, takbar, lekland, massage, poolhäng och mycket god mat.

Snart åker vi hem och jag har den här känslan att vi borde ha stannat en månad till. Jag är inte redo att åka tillbaka till snö, jag har inte hunnit med Thailand fullt ut och jag vill att den här resan ska fortsätta. Jag älskar livet i 30 grader, solnedgångar som får en att tappa andan och färsk frukt till frukost, lunch och middag. En helt avstressad tillvaro utan tunnelbana, middagsbestyr, stressiga lämningar och axlar uppdragna till öronen.

IMG_5690.JPG

Men det är bara att bita i det sura äpplet, fler resor kommer och snart är vi säkerligen tillbaka i Bangkok igen. Nu väntar en lång flygresa via Frankfurt innan vi låser upp ytterdörren hemma i Stockholm. Tack och lov är Älva feberfri och vi har nattflyg. 

Från Chiang Mai till Bangkok

Idag vaknade vi åter igen till klarblå himmel och strålande sol. Att Älva var vaken med över 40 grader i sin lilla kropp är något jag helst inte fokuserar på. Stackars plutten!

Det härliga med Chiang Mai i jämförelse med Bangkok och öar är att det är en något krispig och klarare luft tidigt på morgonen. Det är härligt att sitta ute och ta ett djupt andetag, nästan frysa lite och känna hur solens strålade blir varmare för varje minut. 

IMG_5557.JPG

Vi åt frukost i skift för att Älva skulle få sova sedan hann jag med ett dopp i denna fina pool.  

Vi fick sedan besök av Linnea med familj som hängde med oss på hotellet en stund. Älva orkade inte mycket så jag tog med Aramis på min och Linneas lördagsfika så Älva fick sova bort sin feber.

IMG_5606.JPG

Vi var till ett magiskt ställe som jag hade läst om innan och där åt vi smoothiebowls i trädgården och ville helst beställa in hela menyn. Jag ska skriva ett helt inlägg om detta ställe som var som en dröm längs med Nimmanhemin i Chiang Mai.

FullSizeRender.jpg

Och på eftermiddagen vinkade vi med sorg i hjärtat hej då till Chiang Nai och världens finaste Puripunn hotell. Jag bävade för denna flygresa med ett sjukt barn men det gick förvånansvärt bra ändå. 

Alvedon innan avresa, sedan taxi i 30 min, flyg i dryga timmen då hon däckade på Micke, anlände Bangkok och så taxi 30 minuter till hotellet. Det var såklart en hel del gnäll men överlag var Älva en stjärna, själv hade hag varit halvt död med en så pass hög feber.

Vi reste Air Asia denna gång och kom därför till Bangkoks andra flygplats Don Muang. Mycket mindre, mycket snabbare men väldigt lite taxibilar.  

FullSizeRender.jpg

Vi anlände Emporium Suites, fick ett rum med en balkong som har denna utsikt. Inte illa.  

Vi åt en snabb middag på Emporium, Micke gick iväg på massage, jag stoppade barn i säng och sitter nu på denna balkong och bara älskar Bangkok. Älva mådde lite bättre under kvällen med lite lägre feber, Aramis har inte ont i foten längre och vi hoppas att det är nu det vänder. Vi har så mycket vi vill hinna med dessa tre dagar! 

En fredag i Chiang Mai

Den här dagen blev så väldigt olik mot vad vi hade planerat. Igår fick Älva hög feber och inatt var temperaturen över 40 grader. Jag började självklart tänka denguefeber och imorse var hon hängig, feber runt 40 och matvägran. 

Så när Aramis skulle till sjukhuset för att kolla sin fot tog vi med Älva. 

IMG_5584.JPG

Foten hade läkt som den skulle och Aramis fick nytt bandage. Älva undersöktes och läkaren tyckte vi skulle göra tester då risk för dengue fanns. Älva är livrädd för folk i munskydd så när hon blev nedbrottad av fyra sjuksköterskor med munskydd som sedan lindade in henne i en filt för hon inte skulle sprattla trodde jag hon skulle smälla av. Vrålet fick nästan taket att lyfta och jag gissar att hon upplevde hur det var att vakna upp i en mardröm eller liknande. När sedan en person satte en nål i handen på henne var ögonen stora som tefat och blicken Hjälp mig var desperat. Tack och lov var det snabbt avklarat och en timme senare fick vi svar. Ingen dengue däremot infektion, mediciner utskrivna (man får alltid medicin i Thailand) och nu hoppas vi hon ska bli bättre.

IMG_5591.JPG

Efter sjukhuset kom Linnea och hämtade upp mig och Aramis med bil för att iallfall två i familjen skulle kunna vara med på dagens utflykt; elefanter. Jag kommer skriva mer om denna utflykt men sammanfattningsvis älskade Aramis detta och sa "Älva skulle verkligen ha älskat det här, stackars henne". Och ja jag kan bara hålla med vi hade det jättebra och det var häftigt att se elefanter på så nära håll.

FullSizeRender.jpg

Sedan har vi varit hemma med Älva i skift och nu ikväll var jag och insöp atmosfären i Chiang Mai med lite barhäng, marknad vid tempel och promenad genom stan.  

FullSizeRender.jpg

Jag älskar att vara här och det är så himla synd att vi skulle drabbas av sjukdom nu men vi gör det bästa av situationen. Håll tummarna att febern vänder nedåt snart.

Imorgon eftermiddag flyger vi ned till Bangkok igen för att spendera våra sista dagar där innan hemresa. Då blir det takbar, shopping, träff med vänner och så ska vi bo på ett nytt hotell som jag velat testa länge.

I Chiang Mai

Den här dagen blev inte riktigt som vi tänkt oss. En timme innan vi skulle ta taxi från Koh Lanta till Krabis flygplats skar Aramis upp hälen på en vass korall. Blodet sprutade, såret var djupt och Micke fick låna en moped för att ta med honom till läkare. Där rengjordes såret och tack och lov behövdes de inte sy. Däremot tejp, bandage och en antibiotikakur i 10 dagar. Så ledsen han var och mest ledsen över att inte få bada mer under resan. Tur i oturen att vi sedan lämnade stränder och öar för att flyga till norra Thailand.  

IMG_5539.JPG

Eftersom han inte kan stödja på foten just nu fick han åka rullstol både på Krabis och Chiang Mais flygplats. Sådan himla service att ha en person som gick med och skjutsade honom när vi kom fram och hade bagage och ett till barn att släpa på.  

IMG_5541.JPG

Nu är vi framme i Chiang Mai, vårt hotell, Puripunn Baby Grand Boutique Hotel, är helt fantastiskt och det känns underbart att vara tillbaka. Vi har hunnit med middag och rundtur på hotellet innan båda barnen däckade i sina sängar. 

IMG_5557.JPG

Nu ska jag ägna kvällen åt att göra planer för våra kommande dagar här och det blir lite annorlunda nu när Aramis har svårt att gå. Så trist avslut på resan men även sån tur att det inte blev en värre skada. Förhoppningsvis känner han sig bättre imorgon och på fredag ska vi tillbaka till läkare för att se hur det ser ut. Håll tummarna! 

IMG_5554.JPG

En sista kväll vid havet

Idag var en intressant dag helt utan el här på Koh Lanta. Klockan 09 slutade fläktarna att snutta och inte förrän 18 kom det igång igen. Vissa affärer stängde igen helt, vissa försökte rädda sina glassboxar med wellpapp och vi försökte vara i poolen och havet så mycket som möjligt.

IMG_5534.JPG

Det är vid dessa tillfällen, helt utan ac och fläkt som man märker hur riktigt varmt det är här i Thailand.

Vi flyttade från våra vänners hus på eftermiddagen och bytte lyx mot bungalow på long beach. Men det är fint det med och resten av dagen låg vi i blöt och avslutade med middag på Cast away tillsammans med vänner som också bor här. Det är ljuvligt att äta med andra småbarnsfamiljer som också står upp halva måltiden, jagar, matar och äter samtidigt och som förstår när notan ska tas in.

IMG_5517.JPG

Älva var helt slut efter middagen och det märktes att hon inte fått någon sval paus inomhus under hela dagen. Hon somnade på några minuter i sin lilla spjälsäng under luftkonditioneringens om äntligen var igång igen. 

Imorgon vid lunch lämnar vi dessa sagolika stränder och rosa solnedgångar för den här gången. Först blir det bil till Krabi på 1,5 timme och sedan tar flyget till Chiang Mai lika lång tid. Där har vi bokat in vänner för utflykter, tempel, cafebesök, lekpark och massor av tid att strosa i den gamla delen av stan.  

IMG_5521.JPG

Bad, Saladan och grillad fisk

Imorgon finns det ingen el på Koh Lanta mellan 9-17 så bäst jag ser till att få upp ett blogginlägg idag.  

IMG_5394.JPG

Imorse åkte Aramis, Micke och Pelle på fisketur medans jag och Carro var hemma med resten av barnen. Frukost dukades upp av personal strax efter 8 och den var helt gudomlig. 

Sedan hängde jag och Älva mest i poolen hela förmiddagen och när fisket var slut och Älva hade vilat tog jag och Carro en promenad till den lokala marknaden. 

FullSizeRender.jpg
FullSizeRender.jpg

Jag fortsatte in till Saladan för att se om det var något att ha innan jag tåg en tuk tuk hem igen, fullastad med vatten och bananer. Hemma spanade vi på apor i träden bakom huset, badade lite till och såg en fantastisk solnedgång.  

IMG_5457.JPG

Så kom vår taxi och vi åkte till en restaurang på Klong Kong beach där de grillade makrill.  

FullSizeRender.jpg

Det var helt otroligt gott, stället jättemysigt och alla älskade fisken. När vi kom hem var det en hög trötta barn vi hade med oss men det blev ett kvällsdopp i poolen för vissa innan sängen.  

FullSizeRender.jpg
FullSizeRender.jpg
FullSizeRender.jpg
FullSizeRender.jpg

Dagarna här går, jag skulle gärna stanna hela mars också och komma hem lagom till våren. Jag älskar att vara i den här värmen, att aldrig frysa, att inte ha några eksem, att leva i shorts och flip flops och att få så mycket solljus varje dag. Att välja Thailand i år var helt rätt. 

FullSizeRender.jpg

Imorgon väntar då tydligen strömavbrott och imorgon flyttar vi också vidare till en bungalow nära andra vänner för att avsluta vår vistelse här på Koh Lanta. På onsdag åker vi till Krabi och flyger upp till Chiang Mai. Som vi längtat efter att återse den staden! 

Att ha en egen villa på Koh Lanta

Vilka dagar, vilket liv! Igår kom våra nyfunna vänner och hängde med oss hela eftermiddagen och kvällen. Bad, smoothies, strandlek, middag, glass och mojitos. En magisk solnedgång, barn som lekte på stranden och kvällen var svårslagen. 

FullSizeRender.jpg

IMG_5327.JPG

Idag vaknade vi upp för sista gången på Lanta Miami. Doppade tårna i havet och gick till Monkey Biziness för en sista kaffe och shake, hela familjen.  

IMG_5329.JPG
FullSizeRender.jpg

Sedan kom en taxi och hämtade oss och körde 30 minuter till en helt fantastisk villa uppe i bergen ovanför Klong Dao. Våra vänner bor här i två veckor och vi får husera här ett par dagar vi med. Ett helt otroligt hus extra allt, egen pool och underbara ytor.  

IMG_5334.JPG

Hotell och bungalows i all ära men det här med eget hus och små barn är lyx. Eget kök, kunna äta lunch när de sover i rummet bredvid, lekyta, massor av soffor att hänga i när barnen sover för kvällen och jag tror solnedgången här uppifrån kommer vara något alldeles extra. 

Besök på Klong Dao

Idag har det varit fredagen dagen lång och den har bjudit på 30 grader och strålande sol. Vi började med frukost på hotellet och till allas lycka serverade tunna pannkakor.

IMG_5226.JPG

Efter frukost gick jag tvärs över gatan till vårt favoritstället Monkey Bizness och köpte öns bästa take away kaffe som jag avnjöt med utsikt över havet. 

IMG_5234.JPG

Sedan blev det bad, strandhäng, lunch, mer bad och Älva sov sen i tre timmar efter en lite stökig natt. 

IMG_5204.JPG

När hon vaknade åt vi fruktmellis och byggde sandslott och så vips var klockan 17 och vi hoppade in i en taxi. 

IMG_5249.JPG

Vi hade stämt träff med Carro och Pelle för fredagsmiddag på Klong Dao, kanske Koh Lantas mest kända strand men som vi valt bort. 

IMG_5248.JPG

Klong Dao var allt det där folk säger; barnvänlig, långgrund, full av barnfamiljer och lätt att rulla barnvagn på. Och inte vår grej. Vi älskar Klong Nin där stämningen är avslappnad, där barnfamiljer blandas med unga par och pensionärer, där inte alla är från Sverige, där vattnet är turkost, stränderna tomma och du äter direkt på stranden. För oss kändes Klong Dao som charteralternativet på Koh Lanta och det är inte vi.  

Men solnedgången var fin, sällskapet underbart och hur frdagsmys kan vara på Koh Lanta får ni läsa imorgon.

En blåsig båtresa senare

Mina barn vilka hjältar!  De två klarade resan mellan Koh Ngai och Koh Lanta mycket bättre än sin mamma.

IMG_5170.JPG

Sista morgonen på Koh Ngai började fenomenalt vackert med en soluppgång som såg ut såhär.

FullSizeRender.jpg

Vid 11 skulle vi ta speedboat direkt till Koh Lanta och då hände något med vädret. Mörka moln rullade in och det blåste helt plötsligt ganska stora vågor. Båten var full av folk och bagage och jag som är lite båträdd, speciellt när inga flytvästar syns till alls, bet ihop för att inte stressa upp barnen. 

FullSizeRender.jpg

Båten gungade rejält, jag tuggade Calma, satt med kräkpåsen redo och dessutom stänkte det in väldigt mycket vatten. Micke tog Älva i knät, luvtröja över huvudet och mirakulöst nog somnade Älva på fem minuter. 

FullSizeRender.jpg

Personalen tog Aramis i knät så han skulle slippa bli genomblöt. Han mådde rejält illa men vi fick tips att titta på horisonten och det hjälpte. Efter ett tag somnade Aramis också till i trygga händer. 

FullSizeRender.jpg

Och en timme senare satte vi fötterna på piren på Koh Lanta. Med facit i hand vet jag inte om jag föredrar färja eller speedboat men om jag bortser från vädret så är nog speedboat bättre på grund av att man spar tid och slipper byten. 

Framme på Klong Nin och Lanta Miami var det fint och vi hade bokat en bungalow med två sängar, en glad överraskning. Då de tar extra betalt för spjälsäng hoppar vi över det och använder befintliga sängar.  

FullSizeRender.jpg
IMG_5202.JPG

Stället ligger jättefint till, har en grym pool och är väldigt barnvänligt. Och väldigt uppbokad. Så boka i tid om du vill bo här är ett tips! 

På kvällen åt vi middag på stranden, barnen delade en bananshake, solnedgången var lika magisk som alltid och det är fint att vara tillbaka på Koh Lanta.  Ö-liv i all ära men små öar utan lokalbefolkning blir lätt bara resorts och löpande band, helt utan den där härliga Thailandskänslan.

IMG_5194.JPG
FullSizeRender.jpg