barn som är födda i juli

/
Målbild: Sommar och nyfödd bebis.

Igår var jag hos barnmorskan och allt såg så bra ut så förutom en släng av uttorkning så här ska pimplas vätska. Och ätas järn såklart. Man glömmer verkligen hur stor och otymplig man blir som gravid och när jag satt där i väntrummet och tittade på magar insåg jag att oj det är inte slut än. Bredvid mig satt en tjej som var i vecka 40 och om jag tycker jag har stor mage nu är det ju inget mot vad som komma skall...

Det här med att få barn i mitten av juli är ju inte optimalt (A är född 2a juli) och som någon (mindre smart) person sa till mig "hur dålig planering kan man ha". Ja det kan man undra. Men allt går inte att planera, speciellt inte i min ålder och jag är så tacksam att det blir en bebis överhuvudtaget. Fick jag välja fritt skulle jag bara ha barn födda i april så man slapp vara höggravid på sommaren, vara återställd och få bada sommaren lång, slippa overall till nyfödd och ja en massa andra fördelar.

Men allt kan man inte välja och julibarn är bra fina de med - tänk att alltid vara ledig på sin födelsedag med både mamma och pappa, kunna ha utomhuskalas (vare sig du fyller 5, 25 eller 50), ha precis halvvägs mellan jul och födelsedag, bara ha blöja första tiden i livet tillsammans med massor av frisk luft. Jag tror nog egentligen att alla tider på året har sina fördelar, själv är jag ju född i december som också räknas som dålig planering men inte en enda gång har jag känt att det var dåligt på något sätt (jo kanske när man suktade efter den där 18-års dagen då).

Någon mer som har sommarbarn?


Ny drickyoghurt och tankar kring barn och mat

/
Här om dagen kom ett bud från Danone. Drickyoghurt från Danonino i smakerna jordgubb och banan, lägre sockerhalt och flaskorna som kommer i olika skepnader av Dino utklädd till olika yrken. Jag är liksom lite kluven till drickyoghurt. De mättar inte speciellt mycket, de innehåller väldigt mycket socker och jo de kanske är ok nån lördag men inte annars. Jag fick en chock när någon sa att en drickyoghurt (typ Yalla) innehåller mer socker än en coca-cola. (Dock är dessa drickyoghurtar väldigt fina och även om man inte använder innehållet så är gubbarna perfekta att leka med eller göra maracas av.) 

Jag är inte nitisk när det kommer till A och mat men jag genomför just nu förändringar här hemma. Ut med vitt bröd, sötad yoghurt och sylt och istället får han grovt bröd och keso/kvarg/naturell yoghurt med bär/frukt till frukost. Jag kanske ses som en matfascist men jag tror ju att barn äter när de är hungriga. Aramis har aldrig fått speciell mat - han äter de vi äter eller så är han utan. Sedan behöver han inte äta allt men smaka vill jag att han gör - om han sedan väljer att bara äta kycklingen eller pastan så är det helt ok men att ta fram annan mat/smörgås kommer inte hända. Barn svälter inte ihjäl tänker jag. 

Och en sista grej - det här med läsk. Läsk kommer inte in i detta hem. Hur kan man låta sin 3-åring klunka fanta/coca-cola eller vad det nu är?! Jag blir mållös när jag ser detta. Ungefär lika mållös som när föräldrar låter sina barn äta frukost i vagnen på väg till förskolan på morgonen. Att inte ha tid att sitta ned på morgonen och äta frukost - då kanske man ska tänka ett extra varv innan hela familjen lider av magsår?!

Vill påtala att detta är mina tankar och värderingar, jag kanske gör saker som andra föräldrar tycker är helt ofattbart (använder sköljmedel, har plastleksaker, låter A sova i vår säng när helst han vill...) Detta blev ett sidospår men hörrni mat är viktigt och bra mat är ännu viktigare. Släng ut hel och halvfabrikat, ketchup är inte ett måste för barn och jag lovar att de klarar sig utan färdiga fiskpinnar och Mamma Scans köttbullar!