February 22, 2007

lång resa

February 22, 2007/ Towe

I måndags gick mitt visum ut och jag behövde förnya det i Burma, Maesai. För en gångs skull hade jag varit förutseende och bokat en tripp genom en resebyrå, en minibuss skulle ta mig ända till gränsen och tillbaka på 9 timmar. Klockan 07:00 var det upphämtning utanför deras kontor och där stod vi och väntade. Mycket trötta men ändå på bra humör för detta skulle gå mycket snabbare än sist vi gjorde vår visa run. Klockan 08:00 var jag inte lika glad när jag fortfarande stod och väntade på minibuss. Försökte ringa det telefonnr som stod på kvittot men det ledde till en avstängd mobil.

Visumet gick ut samma dag och för att slippa böta måste vi ta oss till Burma på ett eller annat sätt. Slängde oss på vespan och åkte mot busstationen. Hade tur och fick de sista platserna med bussen som skulle gå 09:30. Biljetterna med

direktbuss från Burma till Chiang Mai var dock slut men chansade på att det skulle finnas alternativa bussar uppe i Maesai. För en gång skull förfrös jag inte på bussen av ACn då det är varmare ute nu. Kom fram till Burma vid 14:00.

Bussresan tog tid, någon fick gå av som inte hade ID kort med sig, någon låste in
sig på toaletten vid varje poliskontroll etc.Från busstationen hoppade vi på en songthaew som tog oss till gränsen. Väl där inne var det inga problem, fick stämplar, köpte lite brända dvds och åt fried rice. Tog en songthaew tillbaka till busstationen och kom med en buss till Chiang Rai vid 17.

Chiang Rai ligger ca en timme från Burma och sedan är det 3 timmar kvar till Chiang Mai. Bussen var väl från 50 talet och det fanns sittplatser för ca 20 pers och jag lovar att det var minst 60 personer på bussen halvägs till Chiang Rai.

Ordet fullt finns inte här. Vill man åka med så ska man få göra det. Bara att pressa på hårdare, hänga halvvägs bakom bussen eller ut genom ett fönster. Vid 18:30 var bussen framme i Chiang Rai och får då reda på att det finns inga bussar till Chiang Mai förrän nästa morgon.

Nu är inte mitt humör på topp men gör det bästa av situationen... Bokar biljett till 06:30 bussen nästa morgon och går för att leta reda på ett guesthouse. Hittar ett för 30 kr och det är något av det sunkigaste ställen jag bott på någonsin. Påminde mig själv många gånger att jag bara skulle sova där en natt och aldrig mer besöka stället. Kvällen blev dock mycket
trevligare när jag såg ett mandarin träd och fick äta makaroner och köttfärssås på skandinaviskt café. Stupade ner i den äckliga sängen vid 22 och somnade omedelbart.

05:30 var det äntligen dags att lämna sunkhaket bakom mig och gå ut i ett mörkt Chiang Rai. Blev nudelsoppa till frukost och 06:30 rullade nästa 50-tals buss ut ur Chiang Rai och på väg mot Chiang Mai. Solen gick upp vid 07 och måste erkänna att det var ganska mysigt att åka buss sådär på morgonkvisten. Kom hem vid 10 och var lagom trött efter en resa som blev förlängd med 18 timmar.

Dagen efter gick jag med bestämda steg mot resebyrån som inte hämtade upp oss. Fick svaret att de hade letat efter oss men inte hittat oss. Efter mycket dividerande fick jag mina pengar tillbaka och slutet gott allting gott

January 23, 2007

burma

January 23, 2007/ Towe

Jag är tillbaka efter en söndag i Burma. Och jag överlevde. Det började med en mycket kall morgon på busstationen där jag försökte värma mig med kaffe. Visste att bussen skulle vara iskall av AC så hade laddat upp med extra byxor, sjalar, kofta och reselakan. Detta hjälpte inte mycket då jag var genomförkyld och bussens temperatur var ca 5 grader. Men ju mer solen gick upp desto mer steg temperaturen i bussen och en timme utanför Burmas gräns var jag nästan upptinad.

Vid gränsen, i Myanmar, var det folk överallt. Thailändare som ville in till Burma för att handla billigt, västerlänningar som ville förlänga visum och Burmafolk som ville in i Thailand och antagligen hoppades på att få ett bättre liv.

Inne i Burma var det en stor marknad med billiga saker men mycket märkligt stämning. Folk var desperata efter att få sälja saker, barn och äldre tiggde pengar och det är inget ställe jag vill åka till igen. De såldes limpor med

cigaretter för 20 kr, viagra i storpack, brända dvds i massor och märkeskopior av allt. Det enda jag köpte var 2 tv-serier på dvd. Hela boxar för runt 100kr styck och bra kvalité. Sedan gick jag över gränsen in till Thailand igen och fick en ny stämpel i mitt pass.
Bussen hem var nästan lika kall som den på vägen dit. Har länge undrat varför de måste ha AC´n på när det redan är svalt ute. Men nu har jag förstått att de som bor här gillar det. De tycker det är lite mysigt att sätta på sig mössa, halsduk och vantar och kura ihop sig i en iskall buss i 4 timmar. Jag kommer nog aldrig tycka det är mysigt så min Burmaresa avslutades med en mycket varm dusch hemma.

Igår var jag på skolan igen och hade 2 lektioner med Thaibarn. Det var roligt men när dagen var slut hade jag nästan helt tappat min röst. Har fått en fruktansvärd hosta och skylller detta på Burma bussen. När jag sedan gick in på ett apotek för att få lite hostmedicin fick jag svaret "Antibiotika?" Nej tack, bara lite hostmedicin blir bra svarade jag. "Du ska nog ha lite antibiotika ändå om du hostar sådär." Detta är motsatsen till Sverige. Här är antibiotika svaret till allt. Men jag stod på mig och fick min hostmedicin. Och den hjälper inte alls...

December 28, 2006

julen

December 28, 2006/ Towe

Denna jul har jag spenderat i Chiang Rai. Det ligger 3 timmar norr om Chiang Mai och mot gränsen till både Laos och Burma. De flesta som åker dit gör det för att besöka the Golden Triangle där de 3 länderna möts. Men jag åkte dit för att bo på det mest spektakulära hotell jag varit med om. Som ett litet Disney land o Gröna Lund mitt i en sömning liten stad i norra Thailand. Alla rum har olika teman och de har även karaokemaskiner med mickar, tvspel, filmer och belysning i alla färger i rummen. Rummen saknar helt fönster så för första gången fick man sova utan att bli väckt av en sol mitt i ansiktet. Och kallt var det så jag njöt av att äntligen få sova med en vitt, fluffigt duntäcke. www.redrosehotel.com
3 dagar blev det där och jag cyklade runt i staden, fikade på svenskt café, besökte tempel, sjöng karaoke, promenerade och försökte få julstämning. Hotellet hade iallafall hur mycket julbelysning som helst och engelska julsånger spelades så högt att det ekade ända in i rummen. Julmiddag bestod av papayasallad, spaghetti och glass.
För att få ut så mycket som möjligt av hotellet blev det rumbyte efter en natt. Man kunde också roa sig med pingisbord, boxning, gym, pilkastning och annat.. Det var det en hel del thailändska barn som gjorde tidigt på morgonen.