Min fördomar om Koh Lanta; vad som stämde och inte
/
Jag är den första att erkänna att jag hade fördomar om Koh Lanta. Jag har mer eller mindre vägrat åka dit under våra år i Thailand och har tänkt att det är som någon flyttat Sverige till en del av Thailand.
Jag såg framför mig att folk låg som packade sillar på stranden, beställde ur en svensk meny på restaurangen och kastade sig ut för att boka solstol innan solen ens gått upp. jag tänkte att det det var så långt ifrån det Thailand jag gillar och att inget genuint fanns kvar. Jag har i stort sett varit i hela Thailand och aktivt valt bort Krabi och Koh Lanta varje gång vi valt strand och hav. Men så när vi skulle planera vår långresa 2017 diskuterade vi i säkert varenda land i Asien och Thailand vann på nästan alla punkter. Ni kanske minns att jag skrev ett inlägg varför vi väljer Thailand gång på gång.
När vi sedan skulle välja var i Thailand vi skulle så var Bangkok och Chiang Mai givet men valet av öar blev svårare. Vi började välja bort; Koh Chang, Kog Mak och Koh Kood gick bort för det är för lång resa från Bangkok med bil och flyget var galet dyrt. Phuket strök vi också för vi gillar i stort sett bara ett hörn av Phuket, resten är ganska smutsigt i alla bemärkelser. Koh Samui försvann då de hade massiva översvämningar och flygen var dyra. Koh Samet, Mae Phim och Rayong har vi tröttnat på och Samet känns väldigt trångt. Hua Hin levererar inte när det gäller stränder. Så började vi snegla på Koh Lanta, jag hörde mig för med Annika och lusläste forum om ön. Och tillslut så bokade vi flyg till Krabi och transfer till Koh Lanta i hopp om härliga stränder söderut, barn att leka med för Aramis och många små öar på nära håll.
Vi anlände Koh Lanta och Long Beach vid 22-tiden och det var kolmörkt. Vi kom fram till vår bungalow, somnade direkt och hade ingen aning om hur det skulle se ut när vi vaknade. Morgonen därpå drog vi upp gardinen, såg rakt ut på en helt folktom strand och en klarblå himmel. Vi åt frukost och sedan hängde vi vid poolen och stranden. Hela tiden hade vi en tanke i bakhuvudet - var är alla människor? Vi var i stort sett själva överallt. Ingen la ut handdukar på solstolar, det fanns varken solstolar eller folk på stranden, ingen låg och tokpressade i solen, det fanns inte en enda försäljare och jag kunde inte haft mer fel. Koh Lanta är ett paradis!
Vilken strand på Koh Lanta som är bäst kan ni läsa här men generellt gäller regeln; ju längre söderut du åker desto mer Thailand får du. Visst finns den där klicken längst upp vid Klong Dao där de har svenska menyer, svensk mat, svensk skola och det jag har så väldigt svårt för. Men den delen är lätt att välja bort och på Klong Nin såg jag varken till köttbullar eller skagenröra. Däremot gudomlig indisk mat som är bland den godaste mat jag ätit.
En fredagkväll bestämde vi oss för att åka upp till södra Klong Dao och till Slow Down (bild här ovanför) för att testa deras fredagsmys, dels för att se vad det var och för Aramis skull. Barnbuffé, filmhörna och livemusik utlovades och vi bokade bord för oss och våra vänner. För att komma till restaurangen gick vi genom bostadsområdet Slow Down där lägenheter och radhus med öppna planlösningar låg kring en stor pool. Och när vi klev in i denna gated community var det som att komma in i ett svenskt radhusområde - på gott och ont. Jag förstår att många tycker om att komma hit år efter år och får en känsla av hemma och veta vad man får. Men nej detta kommer aldrig bli mitt val.
Vi fortsatte till restaurangen där det verkligen var fullsatt med svenskar. Det fanns ingen riktigt utomhusdel på stranden utan vi satt alla inne fast det var 30 grader ute och en, som vanligt, vidunderlig solnedgång. Aramis älskade deras barnbuffé med korv, tunna pannkakor, minihamburgare och spaghetti samt filmvisningen efteråt. Jag åt en ceasarwrap som var jättegod men när sedan en trubadur med bandana gick upp och sjöng Ta mig till havet och När vi gräver guld i USA kunde ingen wrap i världen rädda detta ställe. Jag vet att vissa älskar detta och alla har rätt att tycka om denna typen av ställen men jag vill inte ha after ski känsla på en strand i Thailand. Vi åt upp rätt snabbt och lämnade detta populära ställe åt dem som gillar detta bättre.
Vi återvände till Klong Nin, tog en melonshake under stjärnorna med tårna i sanden och andades ut. Hade vi valt att bo på Klong Dao hade mina fördomar besannats men bara man lämnar den lilla snutten av ön så är Koh Lanta något av det bästa jag upplevt i Thailand när det kommer till strand, bad, sol och barnvänlighet. Och det är det som är så fint med denna ö, du väljer själv vilken typ av resa du vill ha - det finns något för de flesta.
Så ja, jag hade fel och södra Koh Lanta är allt jag vill att Thailand ska vara; restauranger på stranden, öde stränder, turkost vatten, bungalows vid strandkanten, inga strandförsäljare, ingen prostitution, det är verkligen inte trångt, det finns lokala hak, fruktstånd och en väldigt massa vänlighet och gästfrihet. Jag borde åkt hit för länge sedan kan en konstatera så här i efterhand. Jag var inte imponerad av Saladan och Klong Dao men vad gör det när resten är ju rena drömmen.
Jag kan inte rekommendera Koh Lanta nog mycket om du vill resa med barn till Thailand eller bara ha en lugn och avkopplande resa med sol och bad. Jag tar tillbaka alla onda ord jag sagt och alla mina suckar över att svenskmeckat. Att det sedan ligger ett gäng öar utanför kusten som du når med en båtfärd på 1-2 timmar där vattnet är ännu mer turkost och stränderna ännu vitare är en extra bonus. Läs mer om vilka boenden på Koh Lanta vi valde här.
