jojo effekt

Forsokte forflytta mig fran Vientiane men odet vill tydligen att jag ska vara kvar har. Forst forsokte jag ta mig till sodra Laos men alla bussar var fulla. Da bokades buss till Long Prabang i norra Laos och 8 timmar harifran. Skulle aka den basta, finaste bussen men det blev nog den varsta bussresa jag nagonsin upplevt. Borjade 8 pa morgonen och nagon timme var det lugnt. Sedan blev vagarna krokigare an serpentinvagarna i Norge och 80% av vagarna i Laos ar inte asfalterade.. ac:n slutade fungera, nan smygrokte pa toaletten och en man bredvid mig borjade krakas. Han kraks i en pase, knyter ihop den och later den hanga och dingla fran sitt sate.. Man kan ganska tydligen se vad han at till frukost. Efter 3 timmar far bussen stanna for da ar det nagot som ar fel. Efter en halvtimme aker vi vidare med en chauffor som ar svart av olja. Efter 4 timmar stannar vi igen for det ar nagot fel och da far jag nog. Har bara akt halva resan men klarar inte en minut till. Som tur ar stannar vi i en liten turistby som heter Vang Vieng och som nagon sa var 'sa mysig'.. Vi skaffar ett rum pa ett guesthouse och inser efter en timme att vi kan inte stanna dar. Det ar bara en dammig grusgata och langs de ligger backpacker hak med dyra priser. Det enda folk gor dar ar att ligga i soffor o dricka fruktshaker och kolla pa Simpsons och Friends maraton. Sa mycket for att backpacka o se det riktiga Laos. Sa efter en natt gar bussen tillbaka till Vientiane. Songkrahn ar i full gang, det kastas vatten pa bussen hela vagen tillbaka och nar bussen anlander Vientiane ar festivalen ett faktum.