det händer grejer
/Hur kan man koncentrera sig på frukosten när en halt skalbagge kräl/haltar omkring bredvid bordet?!
Reseblogg om mina resor - Thailand, storstäder, stränder, resa med barn och resa på egen hand.
Hur kan man koncentrera sig på frukosten när en halt skalbagge kräl/haltar omkring bredvid bordet?!
Idag vaknade vi upp till det här - det är ju så här det ska vara!
Så jag och Aramis parkerade oss på en solsäng och njöt av utsikten innan frukost.
Sen blev det massor av bad.
Vi bodde på Baan Siri Resort denna gång, precis som i december och det var helt ok förutom att jag tycker deras frukost bör förbättras med 100%.
Och efter 4 timmars bad och lek i solen kände vi alla att det räckte så då packade vi ihop våra saker, åt lunch och så kom vår bil och hämtade upp oss. Efter 2 timmar och 20 minuter var vi hemma i lägenheten och då gjorde vi en snabb uppackningen innan vi alla tre åkte till Starbucks för kaffe. Eftersom vi inte druckit bra (inte ens ok) kaffe sen i torsdags var det verkligen på tiden!
Idag vaknade vi till det här, spöregn.
Inte så kul men vad gör man?
Det kom fram massor med grodor.
Aramis gillade att promenera med paraply. Efter ett tag skippade vi pyjamasen och han fick spatsera naken men det får ni ingen bild på.
Efter Aramis sovpass slutade regnet och vi kunde bada lite i poolen och sen ta en strandpromenad.
Så här såg det ut efter en himla massa regn.
Aramis hittade små döda fiskar.
Och vi tittade på vågorna.
Sen blev det tidig middag då vi var vrålhungriga. Massor av thaimat stod på menyn.
Någon var upphetsad över korv, ris och gurka.
Och jag åt kyckling och omelett. Nu häger vi på rummet innan vi ska lägga Aramis och sen blir det häng på verandan med hopp om bättre väder imorgon, nu är iallafall himlen klar!
Och hurra för bästa pappan (min då) som fyller år idag!
Godmorgon!
Idag började vi med frukost här (bild) efter en lång natt med mycket sömn. Aramis somnade 20, jag somnade 21 och Micke satte uppe till sent och jobbade. Halv sju vaknade vi och då hade Aramis bara vaknat en enda gång under natten för att han inte hittade sin napp. Så jag och Aramis är härligt utvilade denna fredag!
Förmiddagen har spenderats i barnpoolen där vi lekt, lekt och lekt, barnet tvingade upp sin mor i dinosaurierutschkanan och det var en hit!
Nu sover Aramis, jag ska läsa lite och dricka cola zero och sen blir det poolbus igen innan Micke jobbat klart och vi alla tar helg med en drink eller fruktshake på stranden. Hur ska jag klara mig utan dessa strandsemestrar?
Igår kväll besökte vi ett ställe vi länge velat kollat in men aldrig kommit oss för att gå till, nämligen Atlanta Hotell på Sukhumvit soi 2. Det här är inget hotell man bara går förbi och slinker in, utan det syns knappt utifrån, ligger i hörnet av soien och vet man inte vad som döljer sig innanför går man nog obemärkt förbi.
Atalanta Hotell slog upp portarna på 50-talet och sedan dess har tiden stått stilla där inne. Det är som att gå in i serien Mad Men och lämna Bangkok bakom sig. Deras pool var Bangkoks första när den byggdes 1958 och den ser exakt lika ut nu som då.
Det spelas endast musik från 30, 40 och 50-talet. Restaurangen serverar samma mat som de hade på menyn när de öppnade, de har mycket vegetarisk mat, stor trädgård med katter och sköldpaddor och noll tolerans mot droger, prostitution och dåligt uppförande. Deras hotellobby är den mest fotograferade i hela Thailand och ja, det här stället är verkligen värt ett besök. Vi testade deras restaurang för middag (som egentligen bara är öppen för deras gäster men det var inga problem att få bord). Vi åt thaimat, Aramis testade deras milkshake och betyget blir väldigt gott (dock starkt) och väldigt prisvärt. Men nej, barnvänligt var det väl kanske inte...
Här kommer lite fler Koh Samet bilder - antagligen de sista för en lång tid då vi nog inte kommer åka tillbaka på länge. Tyvärr har ön tappat mycket av sin charm, det lilla och genuina är borta, folket som jobbar där är inte längre lika vänliga utan mer blasé mot turisterna, stränderna är överbefolkade med svenskar och ryssar och nej tror vi får leta upp en ny favoritö. Det enda jag fortfarande vill uppleva på Koh Samet är 5 stjärniga Paradee Resort med privata pooler, två privata stränder och service som tydligen är bättre än på lyxhotellen i stan. Men då får jag spara ett tag :)
A somnade under en sarong innan båten ens startat.
Aramis beställer pannkaka på stranden.
Små små fötter i sanden.
The viewpoint.
Fångar solnedgången.
Micke poserar på stranden.
Koh Samet dag 3. Det är svårt att blogga om Koh Samet nuförtiden för vi gör typ samma sak varje dag vi är och njuter av det lugna livet. Frukostbuffé, strandhäng, vila med Aramis, lunch, strandhäng, massage, dusch, middag, läggdags för Aramis och vuxentid för oss - så ser en helt vanlig dag ut. Här kommer lite bilder från dess dagar;
Jag köpt en ny, superfin blå bikini som visade sig vara fö stor. Allt annat i Thailand är minsann för litet men bikinis sys tydligen upp efter modell större (såklart one size).
Jag med en drink vid solnedgången.
Aramis i sin stora sandlåda.
Ljuvlig lunch.
Micke.
Jag har haft fotoskola med Mickes pappa och är nu mästare på mörkerfoton som ni ser!
Malin och Stefan är i Bangkok ett par dagar innan de reser tillbaka till Sverige, det firade vi genom att ta med dem till Vertigo, en utav Bangkoks högre barer. Tyvärr började det regna (första gången sen oktober) så takbaren under bar himmel på våning 61 fick lov att stänga men takbaren på vån 52 var fortfarande öppen (och jag gissar att utsikten är ganska sig lik vare sig du befinner dig på våning 52 eller 61...). Magisk utsikt, goda drinkar, bästa sällskapet och lyxigt så det förslår. Tummen upp för Vertigo och Banyan Tree!
Samed Pavillion Resort ligger alldeles intill Samed Villa på Koh Samet, i hörnet av Ao Phai stranden. Stället har bara funnits i ett par år och är ett utav de få ställen på ön som har pool.
Rummen är jättefina, vi bodde i ett deluxerum på nedre botten med liten uteplats.Barnsäng fanns att låna gratis och påminde om en vanlig, svensk resesäng komplett med lakan. Och som ni ser, handdukar vikta till kaniner!
Fräscht badrum, rent och snyggt och bra inbyggd ac. Det fanns även platt tv, kyl, hårfön och bra med förvaringsutrymme.
Resorten är väldigt lummig och grön (kom ihåg myggspray), går i vitt och mörkbrunt trä och är väldigt stylish.Gästerna verkade mest komma från Sverige, Ryssland och USA.
Poolen är inte jättestor, har endast 5 solsängar och ligger i skuggan nästan hela dagen - men ändå guld med pool när det går höga vågor! Resorten har inga egna solstolar på stranden utan man får hyra stolar av Silversand och det gäller att vara ute i tid, men stranden är jättefin med kritvit sand.
Lobbyn sitter ihop med den lilla restaurangen som endast serverar frukost. De har en liten kyl med kalla drycker som man kan köpa och även en liten butik med badleksaker, dricka, snacks och souvenirer.
Ett plus att de har duschar på vägen till rummen så man slipper dra in ett ton sand efter strandhäng, snygga är de också.
Resorten ligger inte direkt på stranden som många andra ställen på Koh Samet utan man går på denna lilla träbro mellan hotell och strand.
Frukosten serveras ute och pågår mellan 7:30-10. Stort minus till detta hotell då de verkligen inte kan tidsplanera. Frukosten var nämligen aldrig klar förrän 08 och vid 09 var det tjockt med folk, bord och stolar räckte inte till så vissa personer fick stå och äta. Även surt att de inte hade en enda barnstol.
Men maten var helt ok med mycket thaimat, våfflor, crossianter, yoghurt, frukt, ägg, bacon, kaffe, juice, äggstation, grovt bröd (!) och som ni ser på bilden söta mini cupcakes. Sammanfattning: Väldigt fint ställe som är relativt dyrt om man jämför med andra ställen på ön. Riktigt bra rum, tyst och stilla och perfekt om man är barnfamilj. Minus för inga barnstolar (vilket betyder ingen rast eller ro vid måltid om du har en 1-åring), frukosttiden och tyvärr känner man ingen direkt värme från personalen - de hör liksom inte till the land of smiles på något sätt. Men jag skulle absolut kunna tänka mig att bo där igen för stället är nog bland de finare/nyare på ön och absolut inget festarställe.
Vi har, som ni vet, besökt Koh Samet väldigt många gånger. Vi har dessutom testat minst 10 olika boende på ön och de senaste gångerna har vi bott på Samed Villa.
Stället ligger i slutet av Ao Phai stranden och består av små och stora bungalows. Vi bodde denna gång i en family villa med ett vanligt rum och ett lite mindre rum med dörr emellan - pris runt 650 kr natten. Rummen är väldigt basic med säng, liten tv, kyl, badrum och ac och papperstunna väggar så ja, riktigt lyhört.
Samed Villa ligger på stranden, i hörnet, och har ingen pool (vilket vi inte saknade) och det är väldigt lugnt.
Sanden är vit och sammetslen, inte en sandfluga i sikte och runt klockan 06 ser det ut så här.
En timme senare ser det ut så här. Varför? Jo för stället är numera överbefolkat av svenskar och tyskar som älskar att paxa solstolar redan före klockan 07. Sist jag och Micke bodde här var för två år sedan och stället var halvfullt, man kunde få en solstol när som helst på dygnet och det var en mer laid back feeling. Nu påminner det om en veckas charter där dagen ska vara så inrutad som möjligt, man ska ligga i sin bestämda solstol mellan 10-16 och möjligtvis resa sig för lunch och en öl innan man är tillbaka i stolen och läser sin Liza Marklund pocket.
Detta är en del av restaurangen där man får frukostbuffé på morgonen, de har thaimat och lättare luncher och på kvällen flyttar serveringen ut till stranden där det grillas. De har mycket bra priser och trevlig personal men jag tror inte att vår beställning blev rätt en enda gång, det var alltid någon som fick fel rätt eller som inte fick mat alls.
Utsikten när man äter frukost runt 07 är outstanding.
Frukotbuffén är inget speciellt utan påminner om väldigt många ställen i Thailand. Lite frukt och grönsaker, toast, några thairätter, korv, bacon, äggstation, juice, kaffe och yoghurt.
När solen börjar gå ned dukas bord och stolar upp på stranden och det bjuds på bbq mellan 18-21.
Och självklart har de eldshow som underhållning.
Förra gången jag var på Samed Villa älskade jag det, jag har rekommenderat till otaliga personer som mailat mig och nu ser det ut som jag skjutit mig själv i foten... Det är inget fel på stället, det är fortfarande mysigt, rent, fräscht, bra personal, fin strand men den genuina känslan som fanns är borta. Jag befarar att man snart kommer kunna köpa Aftonbladet på stället och beställa köttbullar i menyn om ni förstår mig. Men det som drar ned betyget mest är faktiskt stranden, att den är så full av folk att man näst intill ligger i armhålan på personen bredvid är inte ok. Inte heller det faktum att det inte finns en solstol kvar att sitta i 7:05. Ett stort plus till familjerum som är grymt prisvärda om man är flera och de har spjälsängar (men endast 1 barnstol i hela restaurangen). Wifi finns, på rummet fungerar det sådär men i lobbyn är det stark signal. För mig så var nog detta sista gången jag bodde här (men man ska aldrig säga aldrig det genuina kanske finns kvar när det inte är december och högsäsong) då det inte riktig är vad jag är ute efter men för en del är det säkert ett drömboende. När vi åker tillbaka till Samet på fredag ska vi testa ett helt nybyggt boende så får vi se hur det står sig mot Samed Villa.
En reseblogg- weekendresor, stränder, storstäder, restauranger, hotell och att resa med barn. Expert på Thailand.
Come Fly with Me är en reseblogg skriven av mig Towe Ahlin och är Sveriges största reseblogg om Thailand. Jag skriver också om att resa med barn och utan, om weekendstäder, om långresor, om storstäder och sandstränder. Jag älskar hotell och livet på resande fot. Du når mig på info@comeflywithme.se
Instagram @comeflywithme.se
Mer om mig
Powered by Squarespace.