rökfylld buss
/
Idag var jag med om något mycket obehagligt. Efter förskolebesöket tog jag och Aramis en promenad för att handla och när vi skulle hem kom vår buss så vi skippade promenad hem och hoppade på bussen. Det var ganska mycket folk i bussen och det var jag och en tjej till som hade barnvagn i mitten. Vi kommer nästan hem då det plötsligt ryker runt chauffören.
Hon stannar bussen och ber alla gå av och samtidigt går ett larm i bussen. Jag känner paniken komma krypandes, det kommer mer rök och då upptäcker vi att dörrarna inte går upp. Chauffören trycker på varenda knapp, dörrarna förblir låsta, folk börja slå och vrida på nödutgångsknapparna men inget händer och jag får panik. Aramis börjar skrika, vi bankar, drar och trycker på dörrarna men inget händer och jag ser framför giftig rök, avsvimmad Aramis och bussexplosion.
Tillslut går dörren längst bak upp och alla flyr ut, jag drar upp Aramis ur vagnen och kastar mig ut och några snälla personer lyfter vagnen genom hela bussen. Under hela tiden skriker chauffören hjälp mig få upp dörrarna, snälla ni måste hjälpa oss komma ut och det är oklart om det är i telefon till SL eller till någon utanför men det gör inte att man bli lugnare. När vi väl kommer ut ur bussen halvsprang jag därifrån i lätt chock tillsammans med den andra mamman som var lika uppjagad som jag samt en tonårstjej som hyperventilerade.
Hon stannar bussen och ber alla gå av och samtidigt går ett larm i bussen. Jag känner paniken komma krypandes, det kommer mer rök och då upptäcker vi att dörrarna inte går upp. Chauffören trycker på varenda knapp, dörrarna förblir låsta, folk börja slå och vrida på nödutgångsknapparna men inget händer och jag får panik. Aramis börjar skrika, vi bankar, drar och trycker på dörrarna men inget händer och jag ser framför giftig rök, avsvimmad Aramis och bussexplosion.
Tillslut går dörren längst bak upp och alla flyr ut, jag drar upp Aramis ur vagnen och kastar mig ut och några snälla personer lyfter vagnen genom hela bussen. Under hela tiden skriker chauffören hjälp mig få upp dörrarna, snälla ni måste hjälpa oss komma ut och det är oklart om det är i telefon till SL eller till någon utanför men det gör inte att man bli lugnare. När vi väl kommer ut ur bussen halvsprang jag därifrån i lätt chock tillsammans med den andra mamman som var lika uppjagad som jag samt en tonårstjej som hyperventilerade.
Jag kanske överreagerade men har man lätt klaustrofobi innan och sen har med sig sitt lilla barn i låst buss som rökfylls då kan jag lova att varenda skräckfilm spelas upp i huvudet under de antal minuter som vi verkligen satt fast. Det blir många promenader den närmaste tiden.
