Denguafeber och barnsjukdomar

Vad skönt det är med lördag ändå, det är nog första gången på över en månad som vi spenderar helgen i Bangkok! Just nu är det väldigt lugnt här hemma; Aramis sover, Micke är på fotboll och själv sitter jag och njuter av senapssill med stekt vitkål (alla har vi våra cravings..). 

Igår kväll fick jag en kommentar här på bloggen om denguafeber och efter att ha läst på lite om det och pratat med Samitivej så kan det mycket väl vara det som drabbat honom. Han blev nämligen rejält myggbiten för ett par veckor sen och hela ryggen såg ut som en krater, efter 10 dagar fick han som ni vet väldigt hög feber i 5 dagar, hade ingen matlust och sen övergick febern till stora röda utslag. Men diagnosen för 3 dagars feber är hög feber 3-4 dagar och avslutas med utslag - alltså snarlika. Jag trodde läkaren kollade denguafeber när vi var där i tisdags men tydligen inte och idag var hon ledig och jag fick prata med en sköterska som sa att det går just nu en epedemi i denguafeber, men eftersom han verkar må bättre så avvaktar vi.

Frågan jag nu googlar och undrar över är måste man på något sätt vara medveten om denguafeber, ligger den latent eller leder det till värre grejer om man låter det bero. Många verkar ju hamna på sjukhus av denguafeber men varför - är det pga hög feber/utmattning eller något annat? 

Annars kvittar det ju om det var 3 dagars feber eller denguafeber...same same but different. Aramis är iallafall fortfarande väldigt trött men ingen feber längre och det är lite utslag kvar längs armar, hals, ansikte och ljumskar, annars återställd. 

Och nu släpper vi sjukdomar i den här bloggen och fokuserar på roligare saker; tex att jag att jag förhoppningsvis hinner med en ljuvlig massage imorgon och att det snart är dags för en rykande het kaffekopp!