En vanlig dag på Koh Lanta

Dagarna går här på Koh Lanta och vi njuter av att bara vara här. Igår åt vi middag på stranden, en brasa tändes, himlen var rosa och det var fullkomligt fantastiskt.​

Hur ser våra dagar ut då? Just nu på Klong Nin vaknar vi runt 6.30. Vi äter frukost vid 7.30 vid stranden och sedan hänger vi i bungalowen. Antingen tar jag eller Micke en promenad själv eller med Aramis. Resten av förmiddagen hänger vi på stranden och i poolen.

Vid 12 äter vi lunch och sedan sover Älva i ungefär två timmar. Då brukar vi spela spel med Aramis, bada, läsa, vila. Vi undviker att vara i solen 12-15 då den är så väldigt stark dessa timmar. När Älva vaknar hänger vi på terrassen, äter färsk frukt till mellanmål och sedan brukar det bli mer bad fram till 17-tiden. Då tar vi ibland massage, vilar på rummet, duschar av oss all sand och läser böcker. Vid 18 brukar vi gå ut och leta på bra middagsställe, eftersom solen försvinner 18.30 vill vi gärna hinnna njuta av den vackra himlen. Vi äter, jagar Älva, pratar med folk och går hem när Älva inte pallar mer oftast innan 20. Någon lägger Älva och den andra tar med Aramis på eldshow, äter glass, spelar spel och har kvalitetstid innan han vill sova, vilket oftast händer kring 20.30. 

När båda barnen sover sitter jag och Micke på terrassen och läser, pratar, tar en massage, jagar mygg eller dricker en öl innan vi gör barnen sällskap för sömn.  Vissa skulle säkert bli uttråkade men tro mig att resa med en 1-åring är kanske så långt ifrån solsemester med en bok i skuggan du kan komma.

Idag är Micke och Aramis iväg och träffar vänner, imorgon kommer några vänner hit till oss och tidigt på fredag åker vi upp mot Saladan och tar båten ut till Koh Ngai. Vi har kollat upp ett gäng utflykter vi ska göra med Aramis bland annat fiske, grottor och snorkling. Tror det får bli nästa vecka, just nu verkar alla väldigt tillfreds med att bara vara runt vår bungalow och ställen intill. 

Frukostdate

Imorse bestämde jag och Aramis för att hoppa över hotellets frukost och istället ta en promenad längs med stranden. Vi gick en bit, jag fotade och han letade krabbor. Klockan vara bara runt 08 men det var redan riktigt varmt så istället för långpromenad fick det bli frukost i skuggan. 

Iskaffe, bananshake, toast och en massa frukt vid strandkanten på Horizon, Klong Nin. Njut på detta och inte sista gången vi kör detta koncept. Ö-liv i all ära men det här med hotellfrukost på en thailändsk ö är ofta sådär. Pulverkaffe, stekta ägg, rostat bröd med sylt, korv, apelsinsaft och tjocka pannkakor. Jag äter mest den färska frukten som alltid finns och lite äggröra.  Jag saknar inte min gröt än men lite variation är ju alltid trevligt.

Nu är vi på Klong Nin

Idag har vi bytt boende och strand. Vi har nu förflyttat oss ca en mil söder på Koh Lanta och bor nu på Nice Beach Resort på stranden Klong Nin. Det är helt galet vackert, så lugnt och stilla och idag har det varit hett och knappt ett moln på himlen.

Här ser ni hur vi bor, hej picture perfect. Det är snäppet upp i standard när det kommer till bungalow men själva stället kanske inte är lika barnvänligt som Good Days. 

Mellanmål blev frukt från fruktbilen på gatan, bananer och pomelo.

Och njutbar massage exakt här. 

Älva mer eller mindre lever på fruktshakes, kyckling, ris och thaiomelett.  

Vårt hotell visade sig ha en grym restaurang så vi blev kvar hela kvällen. Tittade på solnedgången, åt indisk och thai mat, kollade på fiskemännen och deras nät, byggde sandslott och lycka var ju att de också bjöd på eldshow.

En lördag i värmen

Vi vaknade upp till en strålande dag efter en natt med åska och regnskurar.  

Exakt så här ser det ut just nu utanför vår lilla bungalow. Jag passar på att blogga lite och slappa i skuggan när Älva sover lunch. Resten av familjen är och hälsar på kompisar på en annan strand och ser sig omkring. 

Inatt fick vi äntligen en spjälsäng till Älva och det betyder att alla sov lite bättre. Både jag och Micke har drabbats av ac förkylning och snorar och hostar, det slår aldrig fel liksom. Att inte ha ac på under natten gör att man man vaknar vid 02 genomsvettig och knappt får luft. Kör man ac är det full blås över sängen vare sig du väljer 21 eller 28 grader och du vaknar med halsont. Men vi vet ju att detta alltid händer de första dagarna här innan kroppen ändrat sin termostat.

Ikväll har vi fått tips om ett matställe ett par km bort på en mindre strand så det tror jag vi ska testa innan vi flyttar längre söder ut imorgon.  

Aramis var ute med sina kompisar imorse vid 7 för att fånga krabbor. Älskar att en morgon kan börja så här och att de har så kul att de inte ens hinner äta frukost. Det finns så mycket att upptäcka för barnen, allt är liksom spännande och Aramis kan sysselsätta sig i timmar vid strandkanten. Han vill såklart inte åka härifrån imorgon men vi hoppas det finns kompisar även på nästa ställe! 

Och dagarna går

Och dagarna går, himlen är blå och detta är nog paradiset. 

Vi äter fantastisk mat och frukt, hänger vid poolen och havet, undviker de varmaste timmarna och har det allmänt bra. Det ska dock erkännas att resa med en som är 1,5 år är ju ingen semester på så sätt att du kan läsa en bok på en solstol. Men det visste vi ju redan vi kanske bara hade glömt exakt hur intensivt det är. 

Vi gillar Long Beach massor och Aramis har redan hittat kompisar att leka med.  På tre dagar har Aramis gått från badkruka till att snorkla runt själv i den djupa poolen. Succé!

Vi har hittat ett favoritställe på stranden där vi äter papayasallad med räkor varje kväll, Aramis fångar krabbor och Älva leker med stenar. 

Igår fick vi besök av våra kompisar som bor en udde bort vilket var så himla härligt. Ikväll har vi hängt med grannfamiljen. Detta är en stor kontrast mot Vietnam där vi inte träffade en enda barnfamilj på en hel månad.

Det enda vi inte gillar är myggen som äter Aramis. Vi har investerat i tunna långbyxor och hoppas det ska hjälpa. Men som sagt hej i-landsproblem när man bor så här. 

Hej Koh Lanta

Vi är framme på Koh Lanta. Det är 32 grader, lätt soldis och så vackert.  Jag som varit skeptisk till denna del av Thailand är redan motbevisad. 

Vi flög från Bangkok till Krabi med Bangkok Airways som får alla tummar upp. En flygning på 1 timme och 10 minuter och de hinner ändå servera alla varmrätt och efterrätt, dessutom god. Väl framme i Krabi möttes vi av skyfall och det tog en timme att få väskorna. Sedan väntade en biltur till Koh Lanta på 1,5 timme där båda barnen däckade snabbt. 

Vi bor just nu på Good days lanta på Long Beach vilket är toppen! Enda smolket i bägaren är att spjälsängarna var slut så vi sover fyra i (tack och lov) bred dubbelsäng och att internet är sådär.

Stället är jättebra med små bungalows, två pooler och mitt på stranden.  Stora ytor, många barnfamiljer, bred strand och aldrig trångt. 

Igår åt vi middag på stranden i en ljuvlig solnedgång och ikväll satsar vi på grillad fisk. Vi ska stanna här på Koh lanta ett tag men byta boende efter helgen för att upptäcka nya delar. 

Jag älskar att vara tillbaka i Thailand

Jag älskar Thailand och jag har inga problem med att säga det. Emellanåt vill jag testa nytt men jag återvänder alltid hit. 

När jag kommer ut från flygplanet och in på Bangkoks flygplats luktar det hemma. Det är varmt, fuktigt, palmer vajar utanför fönstret, orkidéer kantar rullbandet och jag blir varm hjärtat.  

I en tid då nästan alla svenskar reser till Thailand ska du helst som van resenär säga att nej Thailand var ju mycket bättre för 15 år sedan. Och ja visst var vissa saker säkerligen bättre då men mycket är också bättre nu men framförallt är det så himla bra fortfarande. De tar hand om sina turister, har alltid ett leende till övers, älskar när du reser med barn och allt är så lättillgängligt. Gatumat i varje hörn, taxibilar på rad, inrikes flyg på längden och tvären, storstad och paradisstränder, tempel och djungel - allt i samma land. Och så detta klimat som jag älskar. Det blir aldrig kallt, aldrig någonsin. Visst kan det varmt som i en gryta i Bangkok vissa dagar men jag tar hellre det än minusgrader, overall och blöta vantar. Eller charter till Kanarieöarna och hoppas på att inte frysa. 

Och det är så fint att komma hem till Bangkok med barnen. Att få visa Aramis var han bodde när han var liten och få visa Älva en annan del av världen. Att köpa vattenmelon från en vagn på gatan och åka tåg i luften.  Att få berätta vad ett andehus här och varför de äter så mycket ris och ingen potatis. Det är mycket frågor som vi får svara på varje dag och jag älskar att han vill veta.

Jag går ned i varv när jag kommer hit, min kropp blir mjukare (kanske för jag slipper frysa?!), jag sänker axlarna och stressar mindre. Vissa kanske skulle bli stressade av inte göra speciellt mycket alls på en månad jag är tvärtom. Visst gör vi utflykter, upptäcker nya saker och flyttar oss i landet men vi tar det också väldigt lugnt. Jag gör denna resa med fokus på barn och jagar inte upplevelser, egentid eller äventyr. Jag vill ha tid att vara med familjen, att reflektera och lugna ned mig och att komma hem utvilad.

När jag reser på pressresor är tempot snabbt, du ska hinna med så många upplevelser på så lite tid som möjligt och det är mer jobb än vad det kanske ser ut genom mina bilder. Men detta är semester. Jag bloggar när jag hinner, vi gör utflykter som passar barnen i första hand, vi försöker hålla på vissa rutiner då det är a och o för en harmonisk resa och jag njuter. Som jag njuter.  Tar mig tid till träning, sover mycket och använder knappt smink eller nagellack. THAImout på alla plan.

Dag 2 i Bangkok

Imorse vaknade fyra personer efter nästa 12 timmars sömn, redo att ta sig an Bangkok. Jag älskar verkligen den här staden; livet, myllret och människorna.  Det är som att omfamnas av en varm kram och komma hem. 

Efter frukost hängde vi i poolen och sedan gick vi till Terminal 21 för lunch. Deras foodcourt högst upp är riktigt bra och prisvärd. Sedan tog jag och Aramis skytrain till Central World. Där väntade nämligen våra kompisar för lunch och lek i deras lekhörna. Aramis och hans kompis var väl i äldsta laget kanske men vad gjorde det en måndag då det nästan var folktomt resonerade vi. Alla nöjda och glada och Aramis glömde bort att han var trött. Tack och lov inga spår av magont idag så det var nog resan som utlöste det. ​

Sedan åkte vi hem, plockade upp vattenmelon och smoothies på vägen, lite mer bad och sedan var dags för pre-dinner buffé i vår exucutive lounge. ​

Kvällsbad när det fortfarande var 30 grader ut, middag på ett thaihak i närheten och sedan var vi alla rätt trötta och redo för sömn.

Imorgon väntar en ny dag i Bangkok innan vi på kvällen flyger vidare till Krabi. 

Vi är framme

Vi är äntligen framme i Bangkok! Hur gick flygresan då? Jo det var väl både ris och ros ändå. 

Vi var på Arlanda i god tid och hann med både lekplats och matsäck. Picknick på Arlanda har något vis blivit standard i den här familjen då Arlandas mat är dyr, inte speciellt god och våra barn föredrar picknick alla dagar i veckan.

Första flyger till Wien var inte roligt. Det tog bara två timmar men Älva var helvild, började bli övertrött och ville mest bara springa i mittgången. När vi gick av i Wien var jag helt slut. 

Wiens flygplats bjöd på ett helt fantastiskt (och tomt) lekland och lyckan var total. Lite pizza i magen och så var det tre timmar till avgång med nästa flyg. Micke fick Älva att somna på en bänk efter vilda protester och snart hade även Aramis somnat.

Klockan 23 gick vi på planet med två vakna barn men redan vid start sov de båda hårt igen. 

Efter fem timmar vaknade Aramis och hade ont i magen, frös och mådde illa. Samtidigt var det en del luftgropar och sedan började han kräkas. Stackarn satt med sin påse i handen, grön i ansiktet och mådde pyton de fyra återstående timmarna. När vi väl var framme fick han beröm av varenda kvinna runt omkring för han varit en sån tapper resenär. Först trodde jag magsjukan börjat om men nu tror jag mer det var turbulens ( mycket luftgropar) och avsaknad av sömn och mat. 

Älva sov sex av nio timmar på mig och det var väldigt bra, bättre än vad jag hade räknat med! Att jag själv fick ihop en eller två timmars sömn är vad det är, jag kan ju bara skylla mig själv och min onda rygg.

Tillslut var vi äntligen framme och vi hade bokat bil som tog oss från flygplatsen till vårt hotell med bilbarnstol. Vi kastade oss direkt i poolen för att bli av med resdammet och så avslutade vi med thaimat en kort sväng från hotellet. 

Stekt ris, grön curry, kyckling och vattenmelon fick inleda vår Thailandsresa denna gång! 

Nu hoppas jag alla sover hela natten, att alla är friska imorgon och att vi sakta men säkert går in på thaitid. 

Nu åker vi

Och nu åker vi. Stockholm-Wien-Bangkok. Wish me luck. 

Den här bilden visar läget just nu. 1,5 åring som kan själv, som hatar att vara still och som inte tänker sitta i vare sig vagn eller bärsele. Sa jag att jag älskar Arlandas lekrum? Nu inleds etapp 1! 

Resan vid samma tid förra året var ju ingenting känner jag nu i efterhand. En bebis som hängde i bärsele, knappt rörde sig och bara brydde sig om att amma. Denna ålder är nog den mest krävande när man reser med barn; hatar att sitta still, ser ingen tjusning med film, tröttnar på en bok innan sidan 3 och har inte eget säte. Helt klart värt det men också en utmaning må jag säga. Man glömmer lätt.