måndag med tårar och fin vän

Vilken dag mina vänner. Det var strålande sol, jag och Aramis hängde i Bleckan efter förskolan och kollade på grisarna, allt var frid och fröjd tills vi gick på båten och skulle åka hem. Helt plötsligt kom det massor av krokodiltårar, inget var bra, jag hade ingen napp till hans stora förtvivlan, mellan båten och lägenheten var det gallskrik och så fort vi kom in genom dörren ville han bara sitta i knät. Jag skulle sjunga samma låt gång på gång och han skulle hänga som en klump gele mot min kropp. 
Jag har ingen aning om varför, kan ha varit trötthet, första dagen på förskolan efter helgen, måndagskänsla - you name it men någon avancerad middag fanns det inte tid till och redan 19 låg han i sängen med en vällingflaska. Lilla goset, jag hoppas det inte är sjukdom på väg utan att han bara behövde kärlek och lite extra kramar.

När han var i säng behövde jag luft och andningspaus så jag gick ut för promenad med Tina. Och finaste Tina står utanför min port med två tårtbitar och skedar för att fira att hon fyllt år - lycka. Så på en parkbänk vid vattnet med varsin kaffe och lite tårta fick jag tillbaka all energi och sen följde en timmes promenad och jag kom hem som en ny människa.