Just nu hemma hos oss
/
En sovande bebis.
En trött mamma som försöker piggna till med hjälp av juice och kaffe.
Denna natt var inte kul för någon här hemma. Det började med maratonamning i soffan vid 20-tiden och efter det en skvätt ersättning. Aramis somnar så fint vid 21:15 i vår säng, jag lägger mig vid 21:30 för att sova bort min förkylning. Vid 23 snåret börjar Aramis vända och vrida sig, fäktar, slår och grymtar men sover fortfarande. Vid 01:30 sover han inte längre, får inte luft genom näsan och gråter så tårarna sprutar. Ammar, torkar bort snor, använder nässug, byter blöja, i med lite koksaltlösning i hans lilla näsa, Aramis gapskrattar och vid 02:30 kan vi somna om. Vaknar igen vid 04:30 av hungrig bebis, ammar och vi båda somnar om. 05:45 är det dags igen för bebis att vakna med gurgel, host, ingen luft genom näsan, vill ha napp men kan då inte andas och dessutom är han blöt av svett. Försöker få honom att somna om - lönlöst. Jag är förkyld, har en rejäl huvudvärk och har nu tydligen smittat ned min finaste Aramis. Lämnar sovrummet så Micke ska få sova en timme till, i med mer koksaltlösning i näsan, lite gos på soffan och en strålande glad bebis. Leker lite i babygymmet, på med ny pyjamas, ammar lite till, försöker söva honom - det går han inte på. Aramis hänger i babysittern medan Micke och jag äter frukost, han kräks lite och lyckas bajsa ned hela sig under tiden, jag byter och tvättar av och sedan... somnar han i sin babysitter. Lilla snufsen är snorig och täppt, känns lite varm, ögonen är röda och jag tycker så synd om honom. Jag tycker även synd om mig själv som ser i kors av trötthet men jag dövar det som sagt med koffein, ipren, nässpray och det underbara vädret lättar också upp. Nu hoppas jag på att han får sova i en timme eller två och inte kör en powernap på 10 minuter.
En trött mamma som försöker piggna till med hjälp av juice och kaffe.
Denna natt var inte kul för någon här hemma. Det började med maratonamning i soffan vid 20-tiden och efter det en skvätt ersättning. Aramis somnar så fint vid 21:15 i vår säng, jag lägger mig vid 21:30 för att sova bort min förkylning. Vid 23 snåret börjar Aramis vända och vrida sig, fäktar, slår och grymtar men sover fortfarande. Vid 01:30 sover han inte längre, får inte luft genom näsan och gråter så tårarna sprutar. Ammar, torkar bort snor, använder nässug, byter blöja, i med lite koksaltlösning i hans lilla näsa, Aramis gapskrattar och vid 02:30 kan vi somna om. Vaknar igen vid 04:30 av hungrig bebis, ammar och vi båda somnar om. 05:45 är det dags igen för bebis att vakna med gurgel, host, ingen luft genom näsan, vill ha napp men kan då inte andas och dessutom är han blöt av svett. Försöker få honom att somna om - lönlöst. Jag är förkyld, har en rejäl huvudvärk och har nu tydligen smittat ned min finaste Aramis. Lämnar sovrummet så Micke ska få sova en timme till, i med mer koksaltlösning i näsan, lite gos på soffan och en strålande glad bebis. Leker lite i babygymmet, på med ny pyjamas, ammar lite till, försöker söva honom - det går han inte på. Aramis hänger i babysittern medan Micke och jag äter frukost, han kräks lite och lyckas bajsa ned hela sig under tiden, jag byter och tvättar av och sedan... somnar han i sin babysitter. Lilla snufsen är snorig och täppt, känns lite varm, ögonen är röda och jag tycker så synd om honom. Jag tycker även synd om mig själv som ser i kors av trötthet men jag dövar det som sagt med koffein, ipren, nässpray och det underbara vädret lättar också upp. Nu hoppas jag på att han får sova i en timme eller två och inte kör en powernap på 10 minuter.