gammal ost

Det här med att jobba i affär är ju ganska intressant så här i bytar tider. Jag jobber på en affär som ligger i Hampstead, ett utav Londons rikaste områden. Där bor folk som inte direkt behöver leta saker på rean men tro inte att det stoppar dem. Nej, här ska utnyttjas till max. Vi har öppet köp i 14 dagar och bytesrätt i 30 dagar. Vi kan vara lite flexibla om man bara vill byta strolek eller färg men kvitto är ett måste; detta för att varorna kan ju vara köpta i vilken affär som helst. Detta låter helt logiskt i mina öron men tydligen inte för majoriteten av hemmafruar i nordvästra delen av staden. Folk försöker byta till sig saker från rean utan kvitton, de säger att det var en present och att kvitto saknas, de säger att det är så jobbigt att ha en bebis att de inte hunnit ut på 2 månader och byta plagget som inte passar, ibland är det vårt fel för att vi har tagit in fel storlek, ibland får man höra den förträffliga kommentaren "jag tror inte du vet vem jag är..." Nej det vet jag inte och det spelar ingen roll för du får inte pengar tillbaka iallafall. Men sedan idag fick jag igen för gammal ost. En kund kommer in med en utav våra påsar och drar upp en röd Baby Björn. Hon säger att det var en julklapp och att hon inte har kvitto men hon vill bara byta till en svart. Jag tycker det hela är konstigt då den inte har vår priskod men kollar upp det i systemet. Ser då att vi aldrig sålt röda överhuvudettaget utan bara svarta, silverfärgade och marinblåa. Victory! Så jag vände mig mot kunden med mitt bästa "jag känner till din typ" och sa att vår affär aldrig haft röda, så köparen la nog bara presenten i en utav våra påsar. Ha Ha! Hon stammade fram att det var konstigt och tog sin röda Baby Björn och gick. Och det bästa av allt; när jag skulle gå från jobbet vem möter jag på Marks and Spencer om inte samma kund. Jag log överlägset! Don't mess with me.