Fram till årsskiftet har jag bestämt att jobba 80% i tid, dels för att Älva är så pass liten än och för att jag inte vill missa den här tiden med henne. Jag var först inne på att jobba kortare dagar men nu har jag bestämt mig för att vara föräldraledig en dag i veckan med henne. Jag provar nu detta i en månad och så utvärderar jag med förskolan om det är rätt strategi. 

Hon är ju bara 13, snart 14, månader och är väldigt trött när jag hämtar henne. Det är mycket nya intryck, ett helt annan ljudnivå och tempo än vad hon är van vid. Å andra sidan är hon väldigt trött hemma också framåt 16-tiden och vill mest bli buren. Hon är helt enkelt ett väldigt kvällstrött barn som däckar 18.30 så det är kanske inte så konstigt att hon tycker att hon sovit klart vid 05. Men hon älskar förskolan, det ser man. Hon kan gnälla hela morgonen men så fort vi kommer in i hallen på förskolan skiner hon upp. Personalen säger att hon är glad, äter bra och sover bra så jag tror hon var mer än redo för detta. Och det är häftigt att se att det verkligen ger resultat att hänga på Öppna Förskolan och med andra barn - att det inte bara är för min egen skull. Hon är van att ha mycket barn omkring sig, tycker det är helt naturligt att vara på förskolan och är inte ett dugg blyg.

Matkassen är ett minne blott tack och lov. Och inte för matens skull, den var jättegod men det var ännu ett stressmoment med fyra kastruller, grönsaksstavar och prestation. Hämtning och lämning fungerar än så länge, jag jobbar väldigt långa dagar när jag kan och kommer in i småbarnslivet igen - sakta men säkert. Nu återstår bara träningen så är jag på banan igen!