Minus blåsten har söndagen varit lika härlig som lördagen. Den stackars mormorn vaknade upp sjuk så henne lät vi vila. Istället var vi ute och cyklade länge på förmiddagen och på eftermiddagen hängde jag och Älva med tjejerna på bilden. Vi hamnade mitt i en ljuvlig kakbuffe, solen sken och vi hade massor att prata igen. Två timmar flög fram sedan stängde stället och vi lämnade lokalen. 

Eftersom man tappade en timme någonstans när vi ställde om klockan känns det som den här dagen försvann i all världens fart. Nu är det redan läggdags och knappt mörkt ute; härliga tider!