Vi är tillbaka i Stockholm, jag och Älva. Det är skönt att inte leva i väska men det är tomt utan Aramis måste jag säga. Efter en lång tågresa, jag hade räknat med att Älva skulle sova - hon hade räknat med att vara övertrött och skrikig så kom vi iallafall fram. Hon vägrade vidare att sova i bilen från stationen och hem utan bjöd istället på mer skrik och när vi väl kom hem vid 17 var det alldeles för sent att ta en eftermiddagslur. Vi höll henne vaken in i det sista med hjälp av mat, leksaker och bus men strax före 19 däckade hon.

Och hur gick det då första natten på 8 månader utan amning? Jo jag sov på soffan, Micke tog läggning och sov med henne i vårt sovrum. Vi var inställda på gallskrik mellan midnatt och 05 och sa att allt annat blir en bonus. Jag klädde mig i två nytvättade tröjor för att vara på den säkra sidan om jag skulle behöva ta över mitt i natten. Vi var båda inställda på att vad som än händer blir det ingen amning. Vi får gå upp och leka, äta gröt, lägga henne i vagn - vad som gör henne lugn.

Hon vaknade först 23.30, gnällde lite, fick en flaska ersättning som hon drack ca 50 ml av innan hon somnade om. Vid 02 vaknade hon igen, skrek en minut, drack 20 ml ersättning och somnade om. Samma sak hände vid 04. 05.30 vaknade hon igen men somnade om bara Micke satte in nappen och 06.30 vaknade hon för dagen. Vi är båda chockade över hur bra det gick om man bortser från att vi erbjöd flaska istället. Men små steg åt gången ni vet. När jag har försökt med flaska har hon alltid ratat den för hon vet ju att jag kan erbjuda annat, med Micke tog hon flaskan direkt. Hon äter ju som ni ser pyttemängder och är alltså inte hungrig så nästa steg är att byta ut flaska mot napp och kanske få henne att dricka välling innan hon lägger sig. Det jag är mest förvånad över är att hon köpte det rakt av trots att hon älskar att amma. Kanske är det nyhetens behag, kanske kommer hon inte nöja sig med flaska om jag finns i rummet men vi testar nu detta ett par nätter till - det sägs ju att det tar 3 dagar att bryta en vana.

Och det är bevisat - hon kan sova utan mig, jag kan lämna hemmet för en natt och snart går vi in i en ny fas i livet! (fingers crossed).

Nu är det vardag i Stockholm, vi ska ut på promenad, till Sickla och kanske besöker vi också Öppna Förskolan. Vi har fått förskoleplats till Älva i augusti (i sjöstan, jippi!!) så det är bara att vänja henne vid andra barn, lek och stoj.