Det här med kost och det jag mår bra av vs att äta det som är så himla gott men som får mig att må mindre bra. 

Jag mår bäst av att äta gröt med kokosolja, äpple och nötter till frukost, lunch i form av bulgur med kyckling/lax/nötfärs och sallad, mellanmål som ägg/keso/frukt kanske en raw bar om det kniper och middag helst utan kolhydrater. Magen är glad, jag är glad och jag känner mig mätt på ett bra sätt. 

Ibland (mest när jag är borta från hemmet) äter jag det som är gott och finns tillgängligt; nybakat bröd till frukost, dagens lunch a la husmanskost, frukt + något sött till mellanmål och tyngre middag med en söt efterrätt. Och mår himla dåligt. Ont i magen, uppsvälld, beläggning på tungan och dåsig. 

Men tydligen är mitt minne väldigt svagt för jag gör om samma misstag gång efter gång bara för att uppleva samma onda mage igen och samma tunga känsla. 
Jag undrar hur det kan vara så svårt att leva efter något som man vet gör en gott? Sockerberoende? Dålig karaktär? Lathet?

För värt det är det ju inte konstaterar jag och återgår till min härliga vardagsmat.