inte som man tänkt sig
Den här fredagen började ju så bra då jag såg ljuset i tunneln och det var ju ändå fredag trots -20 ute. Jag såg lite ut såhär, jobbade i godan ro, anordnade en himla kul grej tillsammans med Lofsan som sannerligen är född till att inspirera andra.
Och sedan då; jo min mamma ringde, barnet var väldigt mycket sämre och vi möttes upp hos läkaren så hon kunde ta en rejäl titt på barnet. Femte dagen med feber över 40, snabb andning, hostattacker som övergår till kräk och annat gjorde att jag ville ha koll på honom innan helgen. Och givetvis fanns ingen infektion någonstans - ingen halsfluss, ingen öroninflammation, ingen lunginflammation utan bara ett himla elakt virus som inte vill lämna kroppen. Så vi är tillbaka på ruta ett igen, petar i honom alvedon, han orkar knappt resa sig från soffan och somnade på en sekund före 19 ikväll. Och jag hoppas den där vändningen kommer imorgon istället.
Men på seneftermiddagen före middagen hann jag, tack vare mina föräldrar, med ett helkroppspass på gymmet och det var mycket värt en sån här dag! Och så blev det parmalindad kyckling med sallad, lite hemmagjord chokladröra och På Spåret. Och nu ska jag däcka tillsammans med han som hostar värre än Darth Vader.