besök i Bangkoks slum
När vi ändå är inne på ämnet en annan del av Bangkok så ska ni nu få se lite bilder från när jag följde med Annika till Bangkoks största slumområde Klong Toey, där närmare 100,000 personer bor. Annika driver sedan länge flera olika projekt i detta slumområde, mer om det finns att läsa här.
Så här ser det ut i slummen; ett virrvarr av små trånga gränder, varierande hus - från skjul till cement-, hundar, skräp, mat, människor, barn, insekter och diverse andra ting belamrar gångarna. Dock ville jag inte ta kort på det pga respekt mot de som bor här.
Vi hälsade på Sunvieng och hans gamla mamma som bor härinne.
Att ta en promenad här, inte långt från Rama 4, får en att inse det enorma klasskillnaderna i Bangkok. Det är som när man besöker barnhemmet, hjärtat gör ont och jag vill ge allt jag äger och har till dessa personer. Fattigdomen är enorm, nakna barn springer omkring omgivna av drogpåverkade familjer men samtidigt finns det så mycket glädje och varenda person som Annika sticker in huvudet till skiner upp som en sol.
Annika visade stolt upp sin nya lokal där galgprojektet ska hålla till i fortsättningen.
Så här ser det ut just nu och planerna för den lilla lokalen är många. Bardisk, lunch, försäljning, servering - allt finns med i beräkningarna och nu håller vi tummarna för att projektet tar fart på allvar.
Och så gjorde vi ett stopp vid Baan Chivit Mai som är ett dagcenter för barn och ungdomar. Läs gärna Susannes berättelse om detta ställe här är del 1 och del 2. Annika har bidragit med ugn till detta ställe och ungdomarna har lärt sig baka, buttercake stod på menyn när vi var på besök.
Som ni ser finns det många sidor av denna enorm stad och jag är så glad att jag inte bara hängt längs Sukhumvit, ätit på fancy restauranger utan också sett den del som faktiskt behöver synas mycket närmare. För mig är det helt omöjligt att leva ett västerländskt liv i ett u-land (för Thailand klassas väl fortfarande dit?!) utan att reflektera över hur människorna har det på andra sidan vägen/kanalen/floden. Och jag kan nog säkerligen säga att barnen på barnhemmet har det i många fall betydligt bättre än barnen som tvingas växa upp i slummen.