Dagen blev inte riktigt som planerat. Träffade Helena, gick en promenad och sen stannade vi till på ett café för lunch. Jag satte Aramis i en barnstol och såg att han hade lite utslag runt munnen. Tänkte inte mer på det utan åt min bulgursallad. Sen ser jag att det lilla livet är prickig på händerna, drar upp byxbenen och ser stora vätskefyllda blåsor överallt. Helena och jag tittar på varandra och föreslår nässelutslag, allergi och tllslut ringer jag sjukvårdsupplysningen. Där är de övertygade om att Aramis fått vattkoppor och ger mig rådet att gå till BVC, lämna Aramis utanför och be en sköterska komma ut och titta på honom. Hon tog en titt och sa att det var ett solklart fall av vattkoppor och att det är bara att vänta ut och hålla honom borta från andra barn, gravida och äldre. Och jag ska tydligen vara glad att han fått det redan nu men jag har svårt att se det roliga i det. Gud vad jag är trött på vinter, kräksjuka, förkylning, vattkoppor och karantän. Ge mig vår, gräs och på sin höjd lite pollenallergi. Tur att man är föräldraledig annars hade jag väl vabbat i si sådär en månad.
