Amningens vara eller icke vara
Jag ammar Aramis fortfarande och jag hade planer på att göra det tills han var 3 månader, nu är han 3 månader och jag har inte riktigt bestämt mig hur jag ska göra. Kanske fortsätter jag en extra månad, trappar ned under tiden och sedan är det ju dags för smakportioner. (Jag är inte en person som kommer att amma min 1-åring, jag tycker det ska bli skönt att kunna ge riktig mat.) Som det är nu får han ersättning en gång på förmiddagen och en gång innan sängdags, så jag helammar inte men det är inte långt ifrån. Jag hade väldiga problem i början med amningen – hade ingen mjölk, det gjorde ont, fick för mycket mjölk, hade lågt blodvärde som gjorde amningen svår i allmänhet. Efter en vecka tänkte jag ge upp men någonstans på vägen med hjälp av amningsnapp, pump och en enorm envishet gick det lättare och lättare men det tog säkert 7-8 veckor innan det fungerade smärtfritt.
Jag tycker inte amning är någon aha-upplevelse, jag tycker man får precis samma mysiga stund med en flaska och Aramis verkar inte föredra det ena eller andra – bara han får mat och gos så är han nöjd. Fördelarna med amning är att det är sjukt smidigt på natten, det är gratis, det är mer än bara mat, i början rasade jag i vikt utav den, det leder inte till orolig bebismage och när man är på vift är det lättare att amma än leta fram flaska, pulver, micro etc.
Nackdelarna med amning tycker jag är att man måste tänka på vilka kläder man har på sig, det kräver amningsinlägg, det är ganska kladdigt, jag gillar inte att amma offentligt (amningsrum är ok), hoppar man över ett par amningsmål gör det ont, Aramis har ammat så ofta som varannan timme nästan hela tiden vilket ger väldigt liten rörelsefrihet och hos mig har amningen gett ett väldigt sockerberoende samt att jag är alltid hungrig. Jag har läst på andra bloggar att de flesta är sjukt sugna på godis, kakor, läsk etc under amningstiden och det beror på att man gör av med mycket energi och kroppen vill ha tillbaka den snabbt. Jag vet inte om det stämmer men jag skulle kunna äta mängder godis varje dag utan problem. Så det var lite tur i oturen att denna tandvärk kom krypandes för då kunde jag inte ens titta åt en bit socker utan att rysa.
Något annat som hänt är att jag tappar sjuka mängder hår. Jag vet inte om det beror på amningen eller graviditeten men när jag tvättar, borstar eller fönar håret lossnar det drivor av hår – någon mer som känner igen detta?
Och vad är grejen med amning och kaffe? Jag vill hinka i mig kaffe med mjölk men försöker nöja mig med två koppar om dagen då det kan inverka på bebisens sömn. (Men han sover ju ändå inte så kanske sover han bättre om jag häller i mig sådär 5-6 koppar..) Jag kör koffeinfritt nu och återkommer med resultat.
Det som jag är mest rädd för när jag ska sluta amma det är att han ska bli sådär otröstlig som han blir ibland då verkligen ingenting hjälper utan just att amma. Vad gör man då? Har ni tips och råd till mig? När han inte är hungrig men bara kommer till ro genom att snutta lite och ligga nära...
Jag tycker inte amning är någon aha-upplevelse, jag tycker man får precis samma mysiga stund med en flaska och Aramis verkar inte föredra det ena eller andra – bara han får mat och gos så är han nöjd. Fördelarna med amning är att det är sjukt smidigt på natten, det är gratis, det är mer än bara mat, i början rasade jag i vikt utav den, det leder inte till orolig bebismage och när man är på vift är det lättare att amma än leta fram flaska, pulver, micro etc.
Nackdelarna med amning tycker jag är att man måste tänka på vilka kläder man har på sig, det kräver amningsinlägg, det är ganska kladdigt, jag gillar inte att amma offentligt (amningsrum är ok), hoppar man över ett par amningsmål gör det ont, Aramis har ammat så ofta som varannan timme nästan hela tiden vilket ger väldigt liten rörelsefrihet och hos mig har amningen gett ett väldigt sockerberoende samt att jag är alltid hungrig. Jag har läst på andra bloggar att de flesta är sjukt sugna på godis, kakor, läsk etc under amningstiden och det beror på att man gör av med mycket energi och kroppen vill ha tillbaka den snabbt. Jag vet inte om det stämmer men jag skulle kunna äta mängder godis varje dag utan problem. Så det var lite tur i oturen att denna tandvärk kom krypandes för då kunde jag inte ens titta åt en bit socker utan att rysa.
Något annat som hänt är att jag tappar sjuka mängder hår. Jag vet inte om det beror på amningen eller graviditeten men när jag tvättar, borstar eller fönar håret lossnar det drivor av hår – någon mer som känner igen detta?
Och vad är grejen med amning och kaffe? Jag vill hinka i mig kaffe med mjölk men försöker nöja mig med två koppar om dagen då det kan inverka på bebisens sömn. (Men han sover ju ändå inte så kanske sover han bättre om jag häller i mig sådär 5-6 koppar..) Jag kör koffeinfritt nu och återkommer med resultat.
Det som jag är mest rädd för när jag ska sluta amma det är att han ska bli sådär otröstlig som han blir ibland då verkligen ingenting hjälper utan just att amma. Vad gör man då? Har ni tips och råd till mig? När han inte är hungrig men bara kommer till ro genom att snutta lite och ligga nära...